Varukorg 0

Återvinningsgalan 2022

Vinna i återvinning? Nja, vi anser att alla är vinnare när det återvinns. Däremot ska bra återvinningsinsatser belönas, vilket är syftet med Återvinningsgalan.

Återvinningsgalan är en återkommande gala som arrangeras av tidningen Recycling. Syftet är att uppmärksamma positiva initiativ och företag inom återvinningsbranschen. I år hålls den på Berns i Stockholm. Vi på MoveTech har äran att få dela ut priset Årets Återanvändare. Vi har därför intervjuat de tre finalisterna till priset: Fritidsbanken, Sajkla och Dala återbyggdepå.

Finalisterna

Fritidsbanken

Agenda 2030 styr målen för Fritidsbanken
Fritidsbanken är Sveriges aktör inom utlåning av sport- och friluftsutrustning. Sedan starten 2013 har man etablerat sig på över 120 platser men siktar på att växa ännu mer.

För David Mathiasson, verksamhetschef på Fritidsbanken Sverige, är målet att etablera sig i hela landet och ta en position som innebär att det är mer naturligt att låna snarare än att köpa nytt, inte helt olikt folkbiblioteken.

Man etablerade sig med målsättningen att vara ett verktyg i arbetet för Agenda 2030 och bidrar till att nå 8 av de 17 globala målen. Fritidsbanken bidrar till ett cirkulärt samhälle genom att minska både stillasittande och slöseri på resurser. Idag sysselsätter man runt 1200 personer inklusive feriearbetare och volontärer och man bidrar i runda slängar till 1,5 miljoner timmars fysisk aktivitet som annars inte skulle blivit av.

 

- I början gick tankarna åt att alla inte kan delta på friluftsdagarna i skolan på grund av att vissa elever saknade utrustning. Vi insåg att det samtidigt som det finns en brist på utrustning finns ett enormt överflöd som ofta bara ligger och skräpar på en vind eller i en källare.

Verksamheten

Går grejer sönder när de är utlånade ser vi det som att de har fyllt sitt syfte”
Verksamheten går runt genom att ta emot utrustning från privatpersoner, föreningar och företag, man köper inte in någon utrustning, utan förlitar sig på människors vilja att donera och har hittills samlat in mer än en halv miljon artiklar. Man vill ha så många grejer tillgängliga på varje Fritidsbank att alla människor oavsett ålder, kön, fysiska förutsättningar eller tidigare vana ska kunna hitta grejer för att utföra aktiviteter.

- Vi tar emot all form av sport- och friluftsutrustning, oavsett om det är skidor, tält eller golfklubbor. Är en skida trasig försöker vi laga den eller plocka av bindningen för att använda den som reservdel på en annan skida, vi slänger helst inte grejer som inte är helt förbrukade. Ibland är det bara ett par rejäla skor som står i vägen för att den där promenaden ska bli av. Det ska dessutom vara enkelt att låna grejer, därför har vi varken några förseningsavgifter eller straffavgifter. Går prylarna sönder när de är utlånade så har vi uppnått syftet att använda utrustningen dess hela livslängd istället för att den står oanvänd i någons förråd.

Läget ökar tillgänglighet och efterfrågan

Fritidsbanken vill inte begränsa sig till att enbart finnas för människor som inte har råd, utan ska snarare vara en naturlig plats för alla, oavsett ålder eller livssituation. Det är bättre att låna utrustning för att prova en aktivitet än att köpa och sedan upptäcka att den inte var kul. Om man etablerar man sig på adresser där många människor passerar tänker man att det kan vara lika naturligt att gå in på Fritidsbanken som på någon av sportbutikerna. Att de lokala Fritidsbankerna oftast drivs av kommunerna hjälper mycket, men kan även vara en utmaning.

- Många kommuner förstår inte vikten av en bra, tillgänglig lokal på rätt plats, men det är vårt arbete att dela med oss av tio års erfarenhet och drygt 120 etableringar. Att vinna pris på Återvinningsgalan vore mycket hedrande och hjälper såklart till i dialogen med kommunerna. Det skulle vara ett kvitto på att vi är på rätt väg och bidrar till något positivt i samhället.

Återvinningsgalan 2022
Faktum är att Fritidsbanken vann Årets Hederspris på Återvinningsgalan 2013 när man var nystartade och bara var etablerade hemma i Deje. I bilen på vägen hem kände de lite storhetsvansinne och började känna ”tänk om vi var etablerade i hela landet”. Nästan 10 år senare är de en väldigt bra bit på väg, så det var nog inte så värst mycket storhetsvansinne trots allt.

Sajkla

Möbelmekkat Tibro blev en naturlig startpunkt för Sajkla
Sajkla grundades 2019 i det västgötska möbelmekkat Tibro som en unik mix mellan möbeltillverkning och it-utveckling med målet att digitalisera det cirkulära möbelflödet. Visionen är att synliggöra sortimentet där det ska vara lika enkelt att välja en återbrukad möbel som att köpa en ny.  För att lyckas med det krävs digitalisering.

Tibro har en unik täthet av möbeltillverkare vilket gjorde uppstarten av den cirkulära möbelhanteringen möjlig att testa. Liknande täthet av möbeltillverkare i Europa finns bara i den nordliga italienska regionen Lombardiet. Tätheten av möbeltillverkarna och cykelavståndet mellan dessa gjorde det till en perfekt plats för Sajkla att starta och bedriva verksamheten.

Jenny Ekman, medgrundare och vd, hamnade av en slump i Tibro då hon med sin bakgrund från konsthögskolan Valand har en Masterexamen i Fri konst arbetade med konstnärliga metoder som affärsutveckling. 

Exempelbild

 

-Jag kom i kontakt med möbelindustrin och miljöprojektet ”Möbelbruket”. Det finansierades av Västra Götalandsregionen som ville att möbelindustrin skulle titta storskaligt på hur återbruk av möbler inom offentlig miljö skulle gå till.  Oerhörda mängder möbler kasserades från sjukhus och andra regionala verksamheter för att det saknades modeller för att effektivt återbruka dem.

Jenny blev projektledare för Möbelbruket och hittade tjänster som säkerställde kvalitativ rekond på befintliga möbler vilket en upphandlande myndighet nu kunde kravställa. Plötsligt hade man hittat en modell som var hållbar ur miljöperspektivet, det ekonomiska perspektivet och ett projektmässigt perspektiv som offentlig sektor och möbelägare av större volymer ville upphandla. Vad Jenny och hennes team såg var att så länge du inte kan se och välja bland befintliga möbler digitalt så kommer aldrig det storskaliga återbruket uppstå. Alla möbler som ska återbrukas står i källarutrymmen, i skyddsrum eller är ute i verksamheten och blir därför svåra att cirkulera.   

Möbelägare och möbelindustri möts i en digital cirkulär affärsmodell

Sajkla har tre affärsområden: En digital plattform som skapar ett cirkulärt möbelflöde och underlättar återbruk av möbler, rekond som är en tjänst för att uppdatera befintliga möbler så de upplevs nya och passar in i nya rum med garantier samt konsulttjänster för att hjälpa organisationer att förstå och utföra återbruk.

Genom sin digitala plattform gör Sajkla det enkelt för möbelägare att inventera sina egna möbler och synliggöra dem internt. Härifrån kan sen möbler bokas av alla i sin organisation. Det har visat sig att exempelvis en kommun kan spara upp till 30% av sin årliga möbelbudget redan det första året. Ur ett miljöperspektiv är utsläppet av co2 50-70% lägre vid rekond än vid nyproduktion av möbler.

- Möbeltillverkare anslutna till Sajkla genomför professionell rekond på befintliga möbler oavsett fabrikat. Möbler för offentlig miljö är från början tillverkade för ett långt liv vilket är bevis på hantverksskicklighet. Att se funktionsdugliga möbler kasseras för att de är slitna, det är ett hån mot hantverket och mot den kvalitativa råvara möbler består av.  Sajkla hjälper möbelägare vända på inköpstrappan genom att bygga upp sitt möbelbestånd digitalt så möbler kan cirkulera internt i befintligt skick i första hand, erbjuda rekond i andra hand och till sist få hjälp med vilka nya eller begagnade möbler som ska köpas in. Möbler som från början designas för att ta isär har många liv och kan ingå i loopen.  Man tror inte att någon vill ha det där gamla skrivbordet eller den där stolen och slänger det ofta. Möbler som genomgår rekond upplev som nya vilket gör det till ett enkelt alternativ att välja återbruk framför nytt.

För att ett cirkulärt möbelflöde ska kunna bli av behövs ofta hjälp i processen att koppla samman tillverkare, ägare och köpare. Utmaningen ligger ofta i att få verksamheter att ta det där extra steget från idé till genomförande. Därför erbjuder Sajkla konsulttjänster för att utbilda i hur man enklast använder plattformen och föreläser om effekterna av omställningen.

- Inventeringen görs med mobiltelefonen. Genom appen kan vem som helst utan förkunskaper om möbler inventera och få med all viktig information som behövs. Informationen om möblerna landar direkt i plattformen och kan användas för att få fram pris på rekond.

I framtiden siktar Sajkla på att nå en internationell marknad, man ser behov i stora delar av västvärlden. Först och främst vill man fortsätta förenkla processen så att rekondleverantörer kan ansluta sig direkt till plattformen och skapa en marknadsplats så det bli enkelt att köpa och sälja möblerna.

Om Sajkla

Sajkla bildades i februari 2019 och ägs idag av Jenny Ekman, Mattias Benjaminsson, Mindius Labs med vd Christer Hedman och Stefan Lundberg, vd på Lundbergs Möbler.. Sajklas vision är att skapa en ny marknad för möbler och inredning för offentliga miljöer där det är lika enkelt att återbruka som att köpa nytt. Bolaget har sin verksamhet i Tibro och Skövde.
Sajklas lösningar för återbruk och ett cirkulärt möbelflöde är uppdelat på tre affärsområden:

  • En digital plattform med funktioner för ett effektivt återbruk.
  • Rekond, en tjänst för att kvalitativt uppdatera befintliga möbler så de upplevs nya.
  • Konsulttjänster för att hjälpa organisationer att utföra och förstå återbruk.

Dala återbyggdepå

Den sociala faktorn och miljömålen är drivkraften
Dala återbyggdepå är byggvaruhandeln som bara säljer överblivet material från befintliga byggen och cirkulära grejer som annars går till tippen. 2018 föddes idén efter att kommunpolitiker besökte Malmö återbyggdepå. En projektgrupp sattes ihop för att idéerna skulle prövas, vilket pågick under drygt ett års tid. Många starka viljor drog i det och man bestämde sig för att köra igång verksamheten på riktigt och fick en flygande start efter öppningen 2020.

Vi har pratat med Anders Winroth som är chef över Dala återbyggdepå.


-Dala återbyggdepå är en arbetsmarknadsenhet, vi sysselsätter alltså individer mot utbildning och reguljära faktorer. Samtidigt bidrar vi till att Borlänge kommun uppfyller sina miljömål precis som företagen vi hämtar material från.

 

Processen går till som så att Dala återbyggdepå hämtar funktionsdugligt och bra material som annars går till återvinningsstationer och soptippar från bland annat byggarbetsplatser för att sedan sälja det vidare. De samarbetar även nära återvinningsstationerna för att samla in material som även privatpersoner slänger. Byggföretagen behöver på så sätt inte transportera sina rester till återvinningsstationer och sparar därför pengar och resurser.

Exempelbild

 

För att verksamheten ska vara lönsam måste de vara ett bra alternativ till de etablerade byggvaruhusen. Det innebär att de har attraktiva produkter till förmånliga priser.

- Företag har sina miljökrav att leva upp till och därför kan vi ofta vara ett bra alternativ. Den ökade miljömedvetenheten bland privatpersoner är dock det som verkligen bidragit till att vi som verksamhet både kan gå runt och växa. Efterfrågan på många produkter är så pass stor att de blir sålda direkt när de har kommit in i butiken.

Samarbete istället för konkurrens

Det finns ett enormt intresse för att starta återbyggdepåer bland landets kommuner. Man tar emot studiebesök och får mejl och telefonsamtal hela tiden. Därför har man infört ett nätverk bland de kommuner som idag driver en återbyggdepå. Det har blivit ett forum där man kan bolla och ventilera idéer. Det kommer in stora förfrågningar om material till byggen, att då samverka med flera återbyggdepåer minskar bland annat leveranssträckan.

-Det är jätteinspirerande att vara en del av nationellt samarbete mellan återbyggdepåerna och kunna vara med och inspirera till att fler ska öppnas. Ju mer vi delar med oss av vår kunskap desto större påverkan kan vi göra.

Återvinningsgalan 2022
Nu är det snart dags för Återvinningsgalan 2022 och Dala återbyggdepå är på pallplats för priset Årets Återanvändare.

-Det känns otroligt, en vinst kan hjälpa oss jättemycket. Dels för att det blir tydligt för politiken att arbetsmarknadsenheten som enhet gör något riktigt bra, dels för att få ett kvitto på att vi bidrar till Borlänge kommun och miljöarbetet. Det kan även belysa för framtida samarbetspartners att det här är på riktigt och ger effekt och hjälpa andra kommuner starta upp sina återbyggdepåer!

 

Läs mer